Det var en gång en ung man, som var föralskad i en lite trollkivnna. Hon hade svart hår, en stor näsa och öron som en segelbåt. Hon skänkte mannen mycket uppmärskamhet: Han fick söta presenter, många brev med vänliga ord – och trollkvinnan var också slängd i kärlekens konst. Den unge mannen introducerade henne för alla sina vänner, som gillade henne mycket – eftersom hon var pratsam, trevig och rolig.

Men en dag var trollkvinnan plötsligt försvunnen. Det fanns inte mer brev eller presenter. Han var mycket ledsen och sökte efter henne, han skrev men fick inga svar. Han var också orolig. Kanske någonting hade hänt.

Men en dag mötte den unge mannen en annan man, som strålade mycket och såg drömmande i himlen. Den unge mannen frågade honom, varför han var så lycklig. Och så berättade den andre mannen om sin nya flickvän. Han sa att hon hade svart hår, en stor näsa och öron som en segelbåt. Han berättade att hon skänkte honom mycket uppmärksamhet, att han fick söta presenter och många brev med vänliga ord – och att hon var också slängd i kärlekens konst.

Den unge mannen blev arg och frågade om hennes namn. „Hon heter Xanthippe“, sa han.

Och eftersom det är en saga och inte realitet, tog den unge mannen en klubba och slog ihjäl trollkvinnan.

Happy End!

Copyright © 2019 Carsten A. D. Dahlmann